Dare to share!

applePhoto: pixabay.com/pixel2013

Varför är det så svårt att dela med sig, vad är vi rädda för?

Under lång tid var jag också rädd för att dela med mig av kunskap och material till andra.

Mitt största problem var nog att jag inte kände mig tillräcklig trygg i mig själv och att jag inte litade på att det jag hade eller kunde var tillräckligt. Känslan av att någon när som helst skulle kunna ta allt ifrån mig för egen vinnings skull.

Ibland är vi själva våra egna värsta fiender. Våra rädslor hindrar oss från att utvecklas till vårt bästa jag, och från att bidra optimalt till en bättre värld för oss alla.

Det tog många år, men idag är jag inte rädd längre. Jag njuter numera av att fritt dela med mig av allt jag kan och skapar, utan tanke på egen vinning. Det är frihet för mig, och är värt oändligt mycket mer än pengar och status.

Tänk vilken fantastisk utbildning vi skulle kunna skapa tillsammans om vi slutade upp med att vara så rädda för varandra.

#dare to share

:J

To stream or not to stream?

to stream or not to stream-jonas thoren

Tänk er följande:

Vi har en grupp studenter som lyssnar på sin lärare i föreĺäsningssalen och plötsligt blir det helt mörkt, bara lärarens röst hörs. Sen kort därefter blir det helt tyst. Läraren har lämnat salen, men studenterna sitter kvar där i mörkret, och väntar. Efter en stund kommer ljuset och läraren tillbaks, och lektionen fortsätter. Det dröjer dock inte länge förrän lärarens powerpoint blir alldeles pixlig och helt omöjlig att ta till sig. Läraren fortsätter att prata som om ingenting har hänt, och efter en liten stund blir allt svart och tyst igen. På samma sätt fortsätter det under hela lektionen, och liknande problem återkommer regelbundet under hela utbildningen.

Det jag precis beskrivit för er är en metafor för hur det kan se ut i en digital utbildning där inspelade föreläsningar streamas, och där kvaliten och tillgängligheten styrs av vilken typ av bandbredd och plats studenterna råkar befinna sig på.

Vårt fiktiva exemplet med den havererade salsföreläsningen skulle förstås aldrig accepteras av varken studenter eller skolledning. Det verkar dock som om det är lättare att komma undan med en ojämn och mindre tillgänglig digital undervisning. Varför är det så?

Jag tror att det främst handlar om okunskap, man vet helt enkelt inte tillräckligt mycket om vad som krävs för att transformera sin fysiska utbildning till en digital version, med allt vad det innebär.

Måste undervisningvideos streamas? Svaret är nej, och det kanske inte ens är att rekommendera.

suza-jonas thoren

Workshop om e-lärande på State University of Zanzibar, 2019

Jag deltog nyligen i en workshop som hölls på State University of Zanzibar i Tanzania. Där kan vi snacka om problem med streaming! Enligt den här kartan för bandbdredd i världen har Tanzania en medelhastighet på 1,7 mb/s. Min rekommendation till E-learning-teamet på Universitetet var att använda video ekonomiskt och med omsorg. Istället för att pressa in all information i en video går det att importera bitar av video in till en interaktiv PDF. Videosnuttar som varvas med ljud och röst till powerpoints-slides, text, bilder, grafik, animationer etc. Studenterna laddar ner den interaktiva pdf:n en gång och sen är de inte beroende av bandbredd längre för att kunna ta till sig det digitala läromedlet.

Videoformatet är som gjort för utbildning, men du behöver som sagt rätt kunskap för att kunna använda det på ett smart, kreativt och hållbart sätt. All information du behöver finns online, så ta dig den tid du behöver, och lär dig mer innan du börjar producera digitalt material.

Fortsätt gärna att streama undervisningsvideor, men se då till att samma material finns tillgängligt för studenterna att ladda ner, ”just in case”…

:J